"2013-02-28
Pressmeddelande från Stockholms universitet
Stormaktstidens
ofrälse riksdagsstånd – bönder, borgare och präster – har länge ansetts ha
varit osjälvständiga understödjare av en stark kungamakt. En ny avhandling
visar dock att de kunde vara nog så självständiga gentemot överheten, när
tillfälle gavs.
– Under
årtiondena före det kungliga enväldets införande under Karl XI propagerade de
ofrälse ofta för en ökad makt för riksdagen på bekostnad av kungen. De
ansträngde sig i regel även för att sätta sig in i och bli delaktiga i
politiska processer. Ofta var de dock i underläge gentemot statsledningen, och
använde sig då av underdånighet som en fungerande strategi, berättar
historikern Joakim Scherp vid Stockholms universitet.
I avhandlingen "De ofrälse och makten. En institutionell studie av
riksdagen och de ofrälse ståndens politik i maktdelningsfrågor 1660–1682"
analyserar Joakim Scherp, i ett antal fallstudier, hur de ofrälse agerade i
konstitutionella frågor under en tidsperiod då Sverige hade en stormaktsställning
i Europa.
– Trots att den svenska riksdagen var unik på 1600-talet genom sin
representation av breda folkgrupper har historikerna mest intresserat sig för
maktkampen mellan kung och adel. Min avhandling visar att de ofrälse stånden
var måna om sitt inflytande, säger Joakim Scherp."
Jag hittade detta pressmeddelande på forskning.se och det visade sig att avhandlingen gick att ladda ner. Trevligt nog kunde jag då få läsa den till kostnad av papper och tryckfärg. I de böcker jag läst har de ofrälse stånden framställts som styrda av adeln vid denna tid. Särskilt brukar bönderna anses vara mycket osjälvständiga och enbart förlita sig på kungahuset. Det var ju mycket som hände undet förmyndarregeringen för Karl XI så riksdagarna hade verkligen frågor att ta ställning till. Avhandlingen är alltså rejält läsvärd trots att den som alla andra doktorsavhandlingar med jämna turer blir väl teoretisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar